Préface de TIDERRAY TAAZZULT-IW IDH YUKIN

 

Tazwart

 A win yufan ad yessefru ghef wayen akk i t-iceghben, fell-as iaawez udhan, iga-as amdhiq gar yetran.

D ayen akk i ihemmel ara d yessenfali ama di tumert, ama di lqerh.

A win yufan ad yessefru ghef wayen akk yettwali di tudert n yal ass, ad d-yefk tamughli-is ulama wiyadh walan-tt-id akken nnidhen. Tamughli nnsen tessnernay deg yizri-s, tettak-as afud ad iwali ula s lbaad, ad issiked ayen yezrin, i yedhran negh ayen ara d –yedhrun d wayen idherrun.

A win yufan ad yessefru ghef wayen akk yettxemmim, s tigzi d tmussni. Ad d-yili d inigi i ddunit ghef wayen isaren yid-s; d amnadi ghef usafar ara tt-isejjin.  Ad d-yefk deg usefru ugur, tikerrist, acu itt-id yewwin, ar taggara ad d-yefk ttawil i ilaqen.

Akka tamedyazt, deg-s ahulfu, tamughli d tigzi. Deg usefru gher wayedh, deg umedyaz gher wayedh, ad d-naf yiwet deg-sent tella, negh kra n yiwet tekka-d s nnig tayedh.

Hsen MARIC d amedyaz atrar yesdukel-itent i tlata: ahulfu, tamughli d tigzi. Ladgha snat n tneggura-a banent-d atas, d nitenti i d afeggag n wayen yura d wayen i d-yeqqar.

Yessefra-d ayen i as-d-tefka tmughli, amzun akken iwala-t xas lukan di targit. Tamughli-s tusa-d d asugen n yiman-is, netta d umadhan i deg yettidir; ma wiyadh aacen taluft ur tt zrin, netta iwala-tt, yezra d acutt xas ma ur tt-yesaadda.

Yettakk-d deg yisefra-s tirmitin n tudert, seg wayen yegzi d wayen imeyyez. Yal taluft i ghef d-yewwi awal, amzun akken d tasledht i d-yexdem am tin yellan di tussna n ugama, d kra yellan di tilawt i d-yeqqar.

Amedyaz Hsen MARIC yusa-d i tikkelt-a ad d-yesdukel amud n yisefra-s deg krad n yidlisen.

Amezwaru Idh yukin (yunyu 2005), wis sin Taazzult-iw (magu 2006), wis krad Tiderray (yulyu 2007), yerra-ten-id d yiwen n udlis s tmazight mebla tisuqilin nnsen s tefransist am wakken llan uqbel.

D imeghriyen-is it-–yessawdhen, i as-yefkan afud akken ad yessemlil tamedyazt-is deg yiwen n udlis s tmazight.

Yenna-d netta s yiman-is belli ttnadin imeghriyen ad ten-aghen ur t-nufin ara, d asuter nnsen is yefkan tagnit akken ad asen-d iiwed.

Idh yukin d idh nni yugin ad yettes, yeksa-d tilufa i t- iceghben, i yedjan amedyaz yettaru.

Taeezzult teslul-d tiderray deg ubrid n tudert, ul ihulfa-asent almi rrant idh yuki, snettqent-d imi, iqaad-asent tameghrut, segment d isefra.

Tiderray d tidak-nni i yettagh umdan di tudert-is acku maci ala deg yidharren negh deg yifassen, imi ar umedyaz tiderray ttilint-d ula di yal tama n tfekka, ladgha deg wul, di tasa, deg uqerru akked tanefsit.

Taazzult-iw i yerran idh yuki, fell-as akk i tebna tmedyazt-is. Teffegh-d ula deg udhebsi n lmusiga di yebrir 2008.

Ma Sliman Azem deg yisefra-s yessenteq-d ighersiwen, Hsen MARIC yessenteq-d tissegnit, tehka-d ghef lxir-is i inker wumdan, alarmi i tt-yedja aaryan, am wakken daghen yedja lmus ad d-yehku tudert-is akk d winna i t-id-yesnulfan.

Atas n tlufa d tedyanin yedhran i ghef d-yewwi umedyaz, gar-asent asmekti n “Sidi Valentin “SAINT VALENTIN” ass n 14 di furar d tajmilt i wid yemhemmalen.

 

Asefru-a kkes-d win ur as-nesli, rrant gher watas n tutlayin: Tafransist, Taglizit, Taarabt, Tatelyanit, Tasbenyulit…

D akken ttwacnan isefra-s s ghur kra n yicennayen(inazuren): Ali Mezyan, Ferrudja, Ramdan Mecac, Idir Bellali d Bualam Zerawi

Mazal daghen atas n yisefra-s yettradjun nnuba nnsen ad d-ffghen deg iseggasen i d-iteddun. Ireggem-agh dgha belli ad d-yessufegh amud is amaynut di kra n waguren kan.

Hsen MARIC yusa-d di tegnit i deg tutlayt n tmazight tehwadj tira ara yesnernin di tsekla-s mebla tisuqqilin, ad terfed idhrisen-is, ad seun azal meqqren macci alama nerra-ten ar tutlayin nnidhen d wamek ara ttwaghren.

Ccbaha n tmedyazt, tulmisin-is d yisental i ghef d-tettawi, ara yefken daghen azal meqqren i tira d tghuri s tmazight(taqbaylit).

Ma d ayen yerzan tanfalit d umawal, tamedyazt-a tesselmad-a-gh-d si tama-s taqbaylit-nni taqurant. Atas n wawalen d yinzan ttun, xas ma tasuta n tallit-a ur ten-tessin, d tagnit i wakken ad ten-taf di tira.

Amedyaz-a d yiwen seg yilmezyen n tallit-a i inudan fell-asen , i yebghan ad yesker amaynut s uqbur.

Ass-a ihi Hsen MARIC ad agh yawi yid-s di tirza-s gher 90 n temsal deg ara gh-yedj ad n i ic yid-s yal ahulfu, yal izen d yal tikti.

Nessaram amud-a d ayen ara ikemmlen abrid nejren imezwura.

 ALIK  KUSSAILA
Le
01  mars 2009

 



21/09/2009
0 Poster un commentaire

Inscrivez-vous au blog

Soyez prévenu par email des prochaines mises à jour